Under detta halvåret har vi lärt oss så himla mycket. Jag kände när jag kom första dagen att det skulle bli en stor utmaning för mig då jag inte haft ordentliga bildlektioner sedan jag gick på mellanstadiet. Därför kände jag extra mycket att jag ville lära mig så mycket som möjligt, och kunna det så bra som möjligt, så jag sedan kan ge mina elever goda grundläggande kunskaper i bild. Bildämnet betyder mycket för mig på grund av detta, jag tycker att det är roligt att rita och måla när man kan, därför vill jag framföra trygghet och säkerhet till eleverna. Bild är ett ämne där man kan känna sig osäker och känna prestationsångest, detta säger jag av egen erfarenhet, och genom att försöka blanda in uppgifter i lärandet där pressen inte är så stor och där man lätt blir nöjd. Efter den här utbildningen känner jag mig mycket mer säker och duktig inom bildämnet, vilket är viktigt eftersom om du som bildlärare inte känner dig säker och duktig, kan ha svårt att skapa kreativa och lärorika bildlektioner (Anderson-Sander & Persson, 2007). 

Bildyrket har idag inte så hög status, det känns ibland som att både elever och andra lärare ibland inte ser ämnet bild som lika viktigt som andra kärnämnen (Tidningen Uttryck, Egil Gry, 2003). Detta känner jag är en sak som måste ändras då bild är ett viktigt ämne för eleverna där de får ta en paus från skrivande och få skapa med händerna och fantasin, och utvecklas på ett annat plan, det kreativa. Bildämnet kan dessutom blandas med andra ämnen, till exempel om de i historia pratar om människans utveckling, kan de i bilden rita en tidslinje och hänga upp, eller skapa figurer i lera och ställa ut i skolan. 

Det är även viktigt för mig, samtidigt som jag vill att eleverna ska bli nöjda, att följa läroplanen för att ha så mycket som möjligt som underlag för en senare bedömning. Med läroplan menas ”skolans mål, innehåll och resultat” (Lundgren2014, s. 143).  Alla dessa punkter är lika viktiga. Vad har uppgiften för mål?, vad är uppgiftens innehåll?, och vad blir resultatet av uppgiften? är tre frågor som är precis lika viktiga, för att få fram ett så bra resultat som möjligt och är till stor hjälp för både mig och för eleverna jag undervisar. 

Utmaningar med bildläraryrket är många. På Arbetsförmedlingens hemsida om du söker på ”bildlärare” finns en punkt som heter förmågor. Dessa förmågor är flexibilitet, kreativt tänkande, pedagogisk förmåga och uppmärksamhet, och just dessa fyra punkter kan jag tänka mig är en stor utmaning. Du kan inte välja första bästa person du träffar på, utan det krävs för det första en utbildning. För det andra krävs dessa fyra punkter, något du inte lär dig på högskolan. För detta behövs en grundläggande didaktik och en lust för ämnet. Det är lika viktigt som i vilket annat ämne som helst. Detta kommer jag möta enklast genom att läsa mycket om bild och bildundervisning, och hela tiden hitta på nya och varierande uppgifter, och göra uppgifter utifrån läroplanens syften och mål, och även såklart betygsmatrisen. 

En annan utmaning som jag tror är ganska vanlig att man stöter på, då jag direkt mötte den under min VFU, är hur man sätter betyg i bild. Hur vet man när en elev har framställt sina bilder på ett enkelt, utvecklat eller välutvecklat sätt, som är ett av kunskapskraven (LGR11, s. 31)? Hur kan man vara säker på att man ska sätta ett C och inte ett D eller E? Att sätta betyg i bild kan vara svårare än i vissa andra ämnen, till exempel matte eller engelska där det är relativt tydligt om eleven klarat målen eller inte. Om eleven inte klarar av geometri, så går det inte att sätta ett godkänt betyg. Men i bild kan det många gånger vara svårt att se om eleven klarar av momentet eller inte. Ibland kan gränserna vara hårfina, och det enda som jag tror löser detta, är en god utbildning, erfarenhet och olika hjälpmedel, som till exempel Bedömningsstöd i bild (Skolverket, 2014). Det finns både ett bedömningsstöd du kan läsa, och även en film till detta. Jag känner personligen att jag är på god väg då jag snart är klar med bildkursen, som har haft inslag av betygsbedömning, jag har varit på VFU och tillsammans med min VFU-handledare satt betyg och bedömt flera olika bilder jag framställt med elever under tre veckor, och kommer använda mig av Skolverkets bedömningsstöd. 

Referenser: 

Tryckta 

Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. 

P. Lundgren Ulf (2014). Läroplansteori och didaktik. I P. Lundgren, Säljö & Liberg (red).Lärande, skola, bildning – grundbok för lärare. 3 uppl. Stockholm: Författarna och Natur och Kultur s. 143. 

Otryckta: 

Anderson Sander, Frida & Persson, Sara (2007). Konsten att undervisa i bild. [Elektronisk]. Examensarbete från Malmö Högskola - Lärarutbildningen. Tillgänglig: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/5769/Konsten%20att%20undervisa%20i%20bild.pdf 

Arbetsförmedlingen (2013). Yrken A-O - Bildlärare. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrken-A-O/12.78280711d502730c1800072.html%3Bjsessionid=069162771961C8224EE2F38C846B3A16?url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYrkeId%3D36&sv.url=12.78280711d502730c1800072 

Tidningen Uttryck, Gry, Egil (2003). Bildlärare - om att vara bildlärare. [Elektronisk]. Tillgänlig: http://tidningenuttryck.net/bildlarare-om-att-vara-bildlarare/